Tilldelning av forskningsmedel

Börje Salming ALS-stiftelse tilldelning av forskningsmedel 2023

Nedan är en beskrivning av respektive forskningsområde som har tilldelats medel från Börje Salming ALS-stiftelse.

Neuroprotektiva och neurotoxiska T-celler i ALS

Caroline Ingre, Karolinska Institutet

Projektet handlar om att undersöka och förstå immunförsvarets roll vid den neurologiska sjukdomen ALS.

Forskning ska undersöka hur T-celler i immunförsvaret, speciellt T-effektor och T-regulatoriska celler, påverkar sjukdomsförloppet.

I tidigare studier har man funnit att olika typer av T-celler kan påverka hur snabbt ALS sprider sig och därmed påverka överlevnadstiden för patienterna. Projektets mål är att förstå hur dessa T-celler fungerar vid ALS och använda den kunskapen för att utveckla en ny behandlingsmetod.

För att nå målet kommer forskarna att utföra två huvudsakliga delar av studien:

1. Förstå hur T-effektor och T-regulatoriska celler fungerar vid ALS.
2. Genomföra en ny klinisk behandlingsstudie där de kommer att påverka dessa T-celler för att minska sjukdomens aggressivitet och öka överlevnadstiden.

Den övergripande ambitionen med studien är att öka förståelsen för immunförsvarets roll i sjukdomen och utveckla en behandlingsmetod som kan förbättra livskvaliteten och överlevnadstiden för personer med ALS.

Beslut om tilldelning 1,8 miljoner under tre år.

Proteinmarkörer för prediktion av sjukdomsutvecklingen och överlevnad vid ALS

Anna Månberg, Kungliga Tekniska Högskolan

Idag ställs diagnosen ALS huvudsakligen baserat på vilka symtom patienten har och det finns ett stort behov av hitta spårämnen, så kallade biomarkörer, i blod eller ryggmärgsvätska som visar att en patient har ALS så att diagnostik underlättas och sjukdomsförloppet kan förutsägas.

I projektet analyseras blodprover från cirka 500 ALS-patienter med avancerad analysteknik.

Genom att mäta nivåer av över 3 000 proteiner och koppla dem till sjukdomsförlopp och överlevnad efter symtomdebut hoppas forskarna identifiera proteiner som kan användas som kliniska markörer.

Dessa markörer är värdefulla för att förbättra diagnostik, förutsäga sjukdomsförlopp, optimera urvalet av patienter för kliniska prövningar och för att utvärdera behandlingseffekter när nya läkemedel utvärderas.

Beslut om tilldelning 1 miljon under två år.

Betydelsen av proteinstrukturer i ALS - från biologiska studier till klinisk prövning

Karin Forsberg, Umeå universitet

I projektet undersöks proteinet superoxid dismutas 1, SOD1, som man tidigare kunnat koppla till ärftlig ALS och som tycks vara en viktig faktor för utvecklingen av sjukdomen.

Forskarna har flera mål:

1. Förstå hur och var ALS börjar i det centrala nervsystemet, CNS, och hur sjukdomen sprider sig för att förebygga sjukdomsutveckling.
2. Analysera mönster i specifika områden av CNS för att förklara varför förändringar i samma arvsanlag kan leda till olika former av sjukdomen.
3. Studera hur proteiner interagerar med olika delar av de nervceller som sjukdomen angriper för att identifiera sjukdomsrelaterade markörer.
4. Genomföra kliniska behandlingsförsök för att testa substanser som kan förhindra SOD1 från att skada nervcellernas funktion.

Forskarna använder en unik biobank med blod och vävnadsprover från ALS-patienter och deras anhöriga som man samlat i 30 år.

Resultatet från projektet kan öka förståelsen för ALS, bidra till nya behandlingsmetoder, testa potentiella behandlingar och ge kunskap som kan tillämpas på andra neurodegenerativa sjukdomar där felaktiga proteiner orsakar cellskador i CNS.

Beslut om tilldelning 1,5 miljoner under tre år.

Nya behandlingsmetoder för ALS - studier av SOD1 prioner för att finna nya farmakologiska targets

Per Zetterström, Umeå Universitet

Projektet undersöker proteinet SOD1, som hos patienter med ärftlig ALS kan kan skada nervceller genom att veckas och klumpas ihop på ett felaktigt sätt.

I projektet undersöks vilka olika former av SOD1-klumpar som finns hos ALS-patienter, om de kan användas som en markör för att diagnostisera sjukdomen och om det går att utveckla behandlingar som riktas mot SOD1-klumpar.

Forskarna hoppas med sitt projekt kunna uppnå resultat som ger nya och effektivare behandlingsmetoder.

Beslut om tilldelning 1,5 miljoner under tre år.

Stödintervention för familjer där en person drabbas av ALS

Anneli Ozanne, Göteborgs Universitet

Forskningen har som mål att utveckla ett stödsystem för familjer där någon drabbats av ALS.

Trots att ALS innebär ett stort lidande för patienten och får stora konsekvenser för anhöriga saknas ofta praktiskt och psykologiskt stöd för familjer.

I projektet kommer man att kartlägga behov hos drabbade och anhöriga och utifrån denna kunskap skapa en stödintervention som täcker hela sjukdomsprocessen med fokus på patienten, vuxna, barn, närstående samt vårdpersonal.

Genom att inkludera deltagare från hela landet kan projektet ge bred kunskap om hur vården av ALS patienter och anhöriga fungerar på nationell nivå.

Förhoppningen är sedan att införandet av  en stödintervention kommer att öka möjligheten till såväl mer rättvis vård som att förebygga ohälsa för dessa familjer på både kort och lång sikt.

Beslut om tilldelning 500 000 under ett år.