Frequently asked questions about ALS
Amyotrophic lateral sclerosis (ALS), is a neurodegenerative disease which results in progressive loss of motor neurons that control voluntary muscles. Leading to gradual muscle weakness and loss of muscle control. There are many different types of ALS, however they all share the progressive loss of voluntary muscle control. Continue reading to learn more about ALS.
What is ALS?
ALS, Amyotrophic lateral sclerosis, is a neurodegenerative disease where neurons progressively deteriorate and die leading to the inability to voluntarily control muscles. The individual will gradually lose the ability to move, talk and eventually, breathe.
There are several different types of ALS, and the term is commonly used for the group of neurological disorders which all affect motor neurons.
How does ALS affect the body?
Neurons in the brain, brainstem and spinal cord progressively die and without them the skeletal muscle stops working.
The muscles, now lacking the impulses normally received by the neurons will eventually start to deteriorate leading to the gradual decrease of muscle strength and muscle atrophy (amyotrophy). And the neurons will be replaced with scar tissue (lateral sclerosis).
Who gets ALS?
Most patients with ALS receive symptoms when they are 45-75, however since there are several types of ALS the symptoms and the progression of the disease can vary heavily.
Around 10 percent of all ALS cases are classified as familial ALS, meaning the existence of a family history of the disease. However in the remaining 90 percent, which is classified as sporadic ALS, the exact cause is still unknown.
Common denominators for individuals with sporadic ALS have shown to be old age, smoking, relatives with neural diseases and a predominance within males. Studies have also shown that other risk factors are traumatic injuries to the head and heavy physical labor, for example athletes performing contact sports.
Up to the age of 65, twice as many men develop ALS compared to women, however after the age of 70 the difference between the genders disappears.
How many people get ALS disease?
Approximately two to four people per 100 000 inhabitants develop ALS every year and in Sweden about 220 to 250 are diagnosed yearly. There is nothing that indicates that Sweden is more affected compared to other western countries. In later years there has been an increase of individuals receiving an ALS diagnosis. This could indicate that more people develop the disease, however, this can also be a result of improved detection methods, redefined criteria for diagnosis and an increased knowledge of the connection between ALS and other diseases.
Vilka symtom ger ALS?
De första symtomen kan komma plötsligt men börjar ofta som en smygande svaghet i tungan eller halsen, eller i en hand, en arm eller ett ben. Därefter sprider sig svagheten till andra viljestyrda muskler.
Symtomen från musklerna varierar beroende på hur snabbt sjukdomen utvecklar sig och hur skadan i nervsystemet fördelar sig, vilket kan yttra sig som varierande grader av stelhet i de drabbade musklerna, muskelkramper, fumlighet, försämrad finmotorik och muskelryckningar.
Senare i sjukdomsförloppet kan ALS ge känslomässig instabilitet och i vissa former demenstecken med personlighetsförändring och språkstörningar.
Gemensamt för alla former av ALS är att andningsmuskulaturen så småningom påverkas.
Hur görs diagnosen ALS?
Eftersom det finns många sjukdomar som har liknande symptom som ALS kan det vara svårt att ställa rätt diagnos, speciellt i början av sjukdomen.
Det finns ännu inget specifikt prov som bekräftar diagnosen ALS, utan ofta handlar det om att utesluta andra, likartade nervsjukdomar.
Förutom en neurologisk läkarundersökning görs analys av blod och ryggmärgsvätska, magnetkameraundersökning och neurofysiologiska undersökningar som mäter funktionen i nervtrådar till muskulaturen i armar och ben.
Finns det en känd ärftlighet kan en dna-analys bekräfta diagnosen.
Varför finns det ingen medicin som botar ALS?
Det finns ännu ingen behandling som botar ALS men flera läkemedel har en viss bromsande effekt.
Forskning inom ALS fokuseras på att förstå hur och varför ALS uppkommer och att ta fram läkemedel som stoppar och bromsar sjukdomen.
Varför behövs forskning inom ALS?
Medicinsk forskning finansieras bara till en del av statliga medel och de flesta forskningsprojekt behöver stöd från andra externa källor.
Till skillnad mot de stora folksjukdomarna som hjärt-kärlsjukdom och cancer saknas det större externa anslagsgivare med fokus på ALS.
För att forskningen så småningom ska kunna leda fram till effektiva läkemedel krävs enorma resurser och man har beräknat att det kostar ungefär 20 miljarder kronor att ta fram ett nytt läkemedel mot ALS.
Dela med andra
Hjälp oss i kampen mot ALS
Börje Salming ALS-stiftelse bidrar till att hitta en botande behandling av ALS
