Vanliga frågor om ALS
ALS, amyotrofisk lateralskleros, är en nervsjukdom som gradvis leder till förlust av muskelkontroll och styrka. Det finns flera olika typer av ALS, men alla leder till samma förlust av muskelkontroll. Läs vidare för att lära dig mer om ALS.
Frågor om ALS
Här finns de vanligaste frågorna om ALS som sjukdom.
Vad är ALS?
ALS, amyotrofisk lateralskleros, är en nervsjukdom där nervceller dör så att kontakten med de viljestyrda musklerna förstörs och personen successivt förlorar förmågan att röra sig, prata och till slut även att andas.
ALS är en gemensam beteckning på en grupp av likartade sjukdomar. Det finns alltså flera olika typer av ALS.
Vad är det som händer i kroppen vid ALS?
Nervcellerna i hjärnan, hjärnstammen eller ryggmärgen dör successivt och utan dem så kan inte kroppens skelettmuskler fungera.
Om en muskel inte får nervimpulser kommer den att försvagas och på sikt förtvina (amyotrofi) och de döda nervcellerna ersätts av ärrvävnad (lateralskleros).
Vilka drabbas av ALS?
De flesta som får ALS insjuknar mellan 45 och 75 års ålder, men eftersom det finns olika typer av ALS kan symptom och sjukdomsförlopp variera.
Ungefär 10 procent av de som drabbas har så kallad familjär ALS, dvs det finns ett förändrat arvsanlag i släkten.
Hos övriga 90 procent av de som drabbas vet vi idag inte orsaken till sjukdomen, det är så kallad sporadisk ALS. För den gruppen finns det ett påvisat samband med bland annat hög ålder, manligt kön, rökning och anhöriga med nervsjukdomar.
Andra faktorer som kan medföra ökad risk är vissa typer av tung fysisk aktivitet och skador mot hjärnan, som till exempel hos idrottare inom kontaktsporter.
Upp till 65-årsåldern är det dubbelt så många män som kvinnor insjuknar i ALS. Efter 70 års ålder är det ungefär lika många män som kvinnor som insjuknar.
Hur många drabbas av ALS?
ALS i olika former drabbar varje år cirka fyra personer per 100 000 invånare. Det betyder att varje år insjuknar cirka 400 personer i Sverige i sjukdomen.
Under senare år har det varit en ökning av antalet personer som får ALS-diagnos. Det kan bero på att fler insjuknar men också bättre diagnostiska metoder, ändrade diagnoskriterier och ökad kunskap om sambandet mellan ALS och andra sjukdomar.
Vilka symtom ger ALS?
De första symtomen kan komma plötsligt men börjar ofta som en smygande svaghet i tungan eller halsen, eller i en hand, en arm eller ett ben. Därefter sprider sig svagheten till andra viljestyrda muskler.
Symtomen från musklerna varierar beroende på hur snabbt sjukdomen utvecklar sig och hur skadan i nervsystemet fördelar sig, vilket kan yttra sig som varierande grader av stelhet i de drabbade musklerna, muskelkramper, fumlighet, försämrad finmotorik och muskelryckningar.
Senare i sjukdomsförloppet kan ALS ge känslomässig instabilitet och i vissa former demenstecken med personlighetsförändring och språkstörningar.
Gemensamt för alla former av ALS är att andningsmuskulaturen så småningom påverkas.
Hur görs diagnosen ALS?
Eftersom det finns många sjukdomar som har liknande symptom som ALS kan det vara svårt att ställa rätt diagnos, speciellt i början av sjukdomen.
Det finns ännu inget specifikt prov som bekräftar diagnosen ALS, utan ofta handlar det om att utesluta andra, likartade nervsjukdomar.
Förutom en neurologisk läkarundersökning görs analys av blod och ryggmärgsvätska, magnetkameraundersökning och neurofysiologiska undersökningar som mäter funktionen i nervtrådar till muskulaturen i armar och ben.
Finns det en känd ärftlighet kan en dna-analys bekräfta diagnosen.
Varför finns det ingen medicin som botar ALS?
Det finns ännu ingen behandling som botar ALS men flera läkemedel har en viss bromsande effekt.
Forskning inom ALS fokuseras på att förstå hur och varför ALS uppkommer och att ta fram läkemedel som stoppar och bromsar sjukdomen.
Varför behövs forskning inom ALS?
Medicinsk forskning finansieras bara till en del av statliga medel och de flesta forskningsprojekt behöver stöd från andra externa källor.
Till skillnad mot de stora folksjukdomarna som hjärt-kärlsjukdom och cancer saknas det större externa anslagsgivare med fokus på ALS.
För att forskningen så småningom ska kunna leda fram till effektiva läkemedel krävs enorma resurser och man har beräknat att det kostar ungefär 20 miljarder kronor att ta fram ett nytt läkemedel mot ALS.
Vad är det som händer i kroppen vid ALS?
Nervcellerna i hjärnan, hjärnstammen eller ryggmärgen dör successivt och utan dem så kan inte kroppens skelettmuskler fungera. Om en muskel inte får nervimpulser kommer den att försvagas och på sikt förtvina (amyotrofi) och de döda nervcellerna ersätts av ärrvävnad (lateralskleros).
